Visar inlägg med etikett dikt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dikt. Visa alla inlägg

söndag 9 juni 2013

Dust if you must

En av mina Facebookvänner hade lagt upp en bild med denna text dom jag var tvungen att googla fram. Och visst ligger det något i det?


Dust if You must. Bake a cake, or plant a seed?
Ponder the difference between want and need.
Dust if you must. But there is not much time
With rivers to swim and mountains to climb!
Music to hear, and books to read,
Friends to cherish and life to lead.
Dust if you must. But the world’s out there
With the sun in your eyes, the wind in your hair,
A flutter of snow, a shower of rain.
This day will not come round again.
Dust if you must. But bear in mind,
Old age will come and it’s not kind.
And when you go, and go you must,
You, yourself, will make more dust.

Av Mrs. Rose Milligan

lördag 4 december 2010

3:e december - Juldikt

Min favoritdikt så här års, gillar verkligen december och alla förberedelserna inför jul. Kanske till och med mer än själva julafton som brukar vara över för fort. Nu vill jag pyssla och njuta av allt som julen innebär :)

En stjärna i vårt fönster, ett ljus på varje bord,
en lingonkrans på dörren, en sång - och glada ord.

En lukt av lack i huset, av hyacint och gran,
och hemligt pappersprassel och mycket marsipan.

Nu sitter vi och väntar, för allt är klart och gjort.
Just nu går julen sakta - sen går den väldigt fort!

Britt G. Hallqvist

fredag 26 november 2010

Tankar

Var på svärmors begravning den 19 november. När vi satt i kyrkan så kom jag att tänka på denna dikt. Det blev en sorts tröst att trots att vår värld kändes som om den aldrig skulle bli densamma igen så fortsätter välden utanför som vanligt. På jobbet hade de saker att göra, jobbade på och fikade som vanligt. Tänk att man kan finna tröst i en sådan vardaglig sak som som man i vanliga fall tar som självklar.

Någon gång ska vi dö
du och jag
Alla människor ska dö
och alla djur
och alla träd ska dö
och blommorna på marken
men
inte allihop på samma gång
utan då och då
så att det knappast märks

-Barbro Lindgren